Ordens organisation

Ordens natur, organisation och lydnadsförhållanden

Den Heliga gravens av Jerusalem riddarorden (Ordo Equestris Sancti Sepulcri Hierosolymitani) är den Heliga stolens egen riddarorden samt en del av den Heliga stolen och kurian. Orden har sin egen konstitution och sin egen ledning.

Orden är, enligt påven Pius XII:s apostoliska brev av den 14 september 1949 samt påven Johannes XXIII:s apostoliska brev av den 9 december 1962, en juridisk person under den kanoniska rätten samt, enligt påven Johannes Paulus II:s reskript av den 1 februari 1996, en juridisk person under den Heliga stolen.

Påven – ordens beskyddare

IMG_0197 Den Helige fadern – ordens höge beskyddare
Bild: Stockholms katolska stift

Genom historiska, rättsliga och andliga band står orden under den Heliga stolens (påvens statsrättsliga ämbetes) beskydd. Ordens historia och dess aktiviteter är djupt förankrade i Jerusalem och andra heliga platser i det vi kallar det Heliga landet. Orden har sitt säte i Vatikanstaten.

Den Heliga stolen är ordens fons honorum och beskyddare. Orden är den ena av endast två andliga riddarordnar som den Heliga stolen erkänner och beskyddar. Den andra är den Suveräna Malteserorden.

Ordens högsta ämbetsmän

st-pius-x
Helige Pius X, Ordens stormästare 1907-1914
Bild: Ståthållarskap Malta

Orden leds av en stormästare, som utnämner alla medlemmar och alla ämbetsmän i Orden. Stormästaren utnämns av påven och lyder direkt under honom. Flera påvar, bland andra den Helige Pius X, har också varit ordens stormästare men sedan 1949 är stormästaren en av påven utsedd kardinal.

Cardinal-Edwin-O-Brien
Ordens stormästare
H. Em. kardinal Edwin O’Brien
Bild: Ståthållarskap Canada Atlantic

Ordens stormästare emeritus är H. Em. Kardinal Carlo Furno.

Under stormästaren står Ordens storprior. Latinske patriarken av Jerusalem är, ex officio, Ordens storprior. För ordensmedlemmarna är det latinska patriarkatet Jerusalem deras andra stift.

storpriorn
H. S. Fouad Twal, Latinske patriarken av Jerusalem tillika Ordens storprior
Bild: Det Latinska patriarkatet Jerusalem

Ordens assessor är dess representant i stormästarens frånvaro. Ordens assessor väljs alltid bland högre prelater och utnämns av påven.

Ordens stormagistrat är Ordens högsta råd. Stormagistraten leds av stormästaren, och består av generalståthållaren, generalguvernören, vice generalguvernörer, kanslern, ceremonimästaren samt ett antal ledamöter.

Ordens konsultativa råd (Consulta) sammankallas av stormästaren och består av Ordens högsta ämbetsmän, d.v.s. ämbetsmännen i stormagistraten samt alla ståthållare och magistrala delegater värden runt. Stormästaren kallar samman Consultan vid behov och bestämmer dagordningen.

Ordens lokala organisationer i olika länder eller regioner är ståthållarskap eller magistral delegation beroende på storlek. På ordens hemsida, under den Heliga stolens hemsida, kan man hitta förteckning över ordens alla ståthållarskap. Bara ståthållarskap som finns omnämnda i denna förteckning är legitima delar av Heliga gravens orden.

Varje ståthållarskap styrs av en ståthållare. Ståthållaren betraktas som stormästarens ställföreträdare lokalt. Ståthållaren utses bland ordens Riddare och Damer och tituleras excellens.

Ståthållarskapets storprior stödjer ståthållaren i dennes ledning av ståthållarskapet och ansvarar också för ståthållarskapets andliga ledning. Ståthållarskapets storpriorn utses bland präster/prelater.

Ståthållarskapets råd ger ståthållaren underlag för beslut. Rådet består av kanslern, sekreteraren, skattmästaren, den ecklesiastiske ceremonimästaren samt ceremonimästaren. Den ecklesiastiske ceremonimästaren utses bland präster, medan övriga ledamöter utses bland Riddare och Damer. Ståthållarskapets råd kan ha ytterligare ledamöter om ståthållarskapet har fler än hundra medlemmar. I så fall kan en extra rådsledamot för varje nytt hundratal av medlemmar utses.

Stora ståthållarskap kan indelas i sektioner, vilka i sin tur kan delas in i lokala delegationer. Dessa styrs av sektionspresidenter respektive av lokala delegater. I vissa länder kallas sektioner för ordensprovinser och delas i sin tur in i kommenderier.

org-schema-nytt
Ordens organisationsschema. Bild: Ståthållarskapets arkiv